Nyhetsflödet flyttar

Från och med den första april 2018 flyttar Nyhetsflödet till Rupebabloggen. Du finner alla inlägg HÄR.

Från Nyhetsflödet den 27 mars

Kyrkan måste tala tydligare om tron på mirakler

 - Maria Schottenius i Dagens Nyheter -
"Uppståndelsen på påskdagen och de andra undren handlar i många nutida prästers tolkning om att få hjälp, och låta undret ske i det egna hjärtat. Men blir det i så fall kvar en religion, eller har vi fått en etisk lära?

..... Mitt bestämda intryck är att den svenska kyrkan har börjat betrakta de övernaturliga inslagen i den judiska och kristna berättelsen som symboliska. Det är bilder för något annat. De är till för att tolkas....

.... Men den katolska kyrkan tar nu emot personer som konverterar med argumentet att den Svenska kyrkan inte längre tror på mirakler och under, som man gjorde tidigare." 

Läs mer HÄR.

Från Nyhetsflödet den 26 mars

Kräver religionsfriheten att vi tillåter muslimska böneutrop?

- Lukas Berggren i Världen idag -

Debattens vågor har gått höga när de muslimska böneutropen har diskuterats på sistone. Inte sällan har förespråkarna hänvisat till religionsfriheten och menat att den kräver att vi tillåter böneutrop i Sverige. En del kristna debattörer har hävdat att möjligheten till kristen evangelisation riskerar att bli kringskuren om vi inte bejakar muslimska böneutrop. Av den anledningen förväntas vi alltså välkomna dem.

Religionsfriheten är självklart viktig att värna. Vi kan inte hänvisa till muslimska diktaturers brist på religionsfrihet för att kringskära densamma för muslimer i vårt land. Vi alla, muslimer och andra, måste ha rätt att praktisera, byta och slippa religion. Friheten inkluderar såväl det enskilda som det offentliga livet. Det sekulära paradigmet, som gör gällande att tron ska förpassas till den privata sfären, är oförenligt med religionsfriheten.

Men med detta sagt måste vi ändå göra en saklig jämförelse mellan två ting. Och det går inte att reducera böneutrop till en muslimsk variant av klockringning. Skillnaden består inte enbart i att klockringningen har en historisk, kulturell och folklig förankring i det svenska samhället. Det är dessutom – rent sakligt sett – två helt olika saker.

Läs mer HÄR.