- Världen idag - "Statsminister Stefan Löfven har tyvärr både försvarat Wallström och bidragit med egna grodor. Löfven ville inte kalla knivattackerna för terror. "Vad jag vet är det inte klassificerat som terrorism", sa han till TT på måndagen. Men han ändrade sig snabbt och ringde upp TT så snart han hade kommit på bättre tankar. Kanske berodde reträtten också på att den ledande folkrättsexperten Ove Bring uttryckte sin förvåning över Löfvens definitioner. Med hänvisning till att statsministern "såg hur det blev i skrift" och att han ville "undvika missförstånd" förklarade han att attackerna nu skulle betraktas som just terrorhandlingar. Det han egentligen hade menat var att det inte var "klarlagt om de här knivdåden har varit organiserade av någon terrorklassificerad organisation".
Frågan infinner sig ånyo: Om Stefan Löfven inte menade vad han sa, varför sa han då inte vad han menade? Det hade ju varit ett fantastiskt bra sätt att "undvika missförstånd".
Vi åhörare kan ju lätt frestas att tro att dessa ideliga "felsägningar" från regeringen beträffande just Israel, skulle vara freudianska. Att regeringen lider av ett slags Israel-tourettes, som gör att de inte klarar av att filtrera bort sina innersta uppfattningar, trots att de märker hur tokigt det låter, eller hur fel det blir i skrift. Så upp till bevis, kära regering. Om ni verkligen inte menar vad ni säger om Israel, så börja i stället säga vad ni verkligen menar."
Fobisk inställning till kristendom
- Bert Stålhammar i Hemmets Vän - "Dagens makthavare sviker dagens elevgeneration när man medvetet berövar dem den trygghet som ligger i vårt tusenåriga kristna arv och de traditioner som bottnar i en kristen föreställningsvärld.
För övrigt anser jag att Skolverket inte bör lägga sig i hur enskilda skolor ordnar sina ”firanden”. Det finns nog med områden inom skolans värld där elever känner sig inte bara obekväma utan också helt uppgivna. Där skulle Skolverkets generaldirektörs insatser verkligen behövas."
En världsbild som underminerar kristen tro – del II: Moralisk relativism
- Andreas Sundström i Efter Kristus - "Föregående inlägg handlade om sanningsrelativism. Följande kommer att handla om en annan form av relativism: moralisk relativism (också kallad ”värderelativism”). Fullskalig sanningsrelativism implicerar moralisk relativism, men moralisk relativism förutsätter inte sanningsrelativism, vilket är mitt skäl för att diskutera denna världsbildsingrediens separat.
Moralisk relativism innebär kortfattat att det inte finns några objektiva eller universella moraliska värden, utan att moraliska värden (och inte endast uppfattningarna om dessa värden) varierar mellan olika personer, grupper och kulturer. En person, grupp eller kultur hävdar att det är moraliskt orätt att stjäla, en annan hävdar att det är inte är moraliskt orätt att stjäla, men det finns ingen objektiv måttstock som avgör denna eller andra handlingars moraliska status."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar