- Maria Ludvigsson i Svenska Dagbladet - "Sara och Amir Christian kom till Sverige för religionsfrihetens skull. Men de möttes dels av en kyrka som vägrade döpa dem så länge de saknade myndigheternas välsignelse i form av personnummer, dels av officiella ”gate keepers” som hade svårt att tro på deras motiv. I förra veckan fick de veta att de inte får stanna utan har utvisning till Iran att vänta. Som kristna konvertiter har de anledning att ta emot beskedet med fasa. Enligt dem själva att likna vid ett dödsbud...
...Vårt relativt sekulära leverne och näst intill kliniska förhållningssätt till andlighet och själsliv gör oss dåligt rustade att begripa hur trosfrihet kan vara en fråga om liv och död. Att överlevnad inte bara är en fysisk fråga. Därför riskerar kontrollanternas mallar för trovärdighet att bli ytliga och formfokuserade. Om en kristen konvertit inte känner till gudstjänstens alla ritualer är inte konstigt. Det är ju just för att gudstjänstliv är hårt begränsat i deras hemland som Sara och Amir är här.
Vad de däremot äger är förmågan att beskriva hur central en tro kan vara för en människas överlevnad. Inte ens Svenska kyrkans präster kan göra det med samma emfas."
Konvertit hotas av avvisning
- Världen idag - ”Visa nåd, ingen död, ingen deportation.” En grupp demonstranter samlades utanför flyktingförvaret i Märsta i eftermiddags för att protestera mot att nykristna ska deporteras till Afghanistan, det femte farligaste landet i världen för kristna.
Niclas Strindell, distriktspastor i församlingen Livets ord i Uppsala grät när han på tisdagsförmiddagen fick beskedet att hans vän under dagen skulle skickas ut ur landet till Afghanistan tillsammans med cirka 15 andra personer.
Strindell har träffat mannen flera gånger under de veckor han suttit inlåst i flyktingförvaret i Märsta, norr om Stockholm. Han har blivit kristen och låtit döpa sig.
Någon tvekan om mannens seriositet vad gäller tron på Jesus har Niclas Strindell inte alls.
– Den här killen har mött Jesus på ett sådant sätt att det är något han inte kommer att gömma undan."
”Välsigna mig” eller ”Vad välsignar du Gud?”
- Martin Alexandersson i EfterKristus - "Det är en naturlig bön att be: Gud välsigna min dag, mitt liv, min familj och min ekonomi. Eller för att avsluta församlingens styrelsemöte: Gud välsigna du våra beslut. Det är ingen konstig eller obiblisk tanke att be om Guds välsignelse och Paulus skriver till och med om att Gud ska ”få veta alla våra önskningar” (Fil 4:6).
Risken med denna attityd är att det är mina planer, min agenda och mitt liv som är i fokus och jag vill ha Guds hjälp att genomföra dessa. Jag blir lätt Herre i mitt liv och Gud ska hjälpa mig så att det blir så bra som möjligt."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar