- Kyrkans Tidning - "Under de närmaste tre åren får trossamfunden bibehållet anslag. Det framgår av regeringens budget.
Förra höstens förslag om bantat anslag till trossamfunden tas tillbaka. I den budget som regeringen i dag, måndag, överlämnade till riksdagen föreslås istället det i år uppräknade anslaget förbli oförändrat 102 miljoner de närmaste tre åren. I det ingår anslag till lokaler för trossamfund utanför Svenska kyrkor och anslaget till Statens nämnd för statsbidrag till trossamfunden, som fördelar lokalstödet."
Därför ändrade sig regeringen om stödet till samfunden
- Kommentar: Hasse Boström om det ökade samfundsbidraget i Dagen - "”Gör om och gör rätt!”
Så löd uppmaningen förra hösten från Alliansmissionens ledare Kjell Larsson. Då hade den nytillträdda S-MP-regeringen presenterat ett budgetförslag som kraftigt skulle minska stödet till trossamfunden.
Från en nivå på 77 miljoner kronor skulle det på några år minskas till 45 miljoner årligen.
Inte bara samfundsledarna rasade. Även den socialdemokratiska sidoorganisationen Tro och solidaritet underkände det egna partiets politik på den här punkten.
Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) gjorde sitt bästa för att försvara beslutet.
Nu blev det inte som regeringen då ville, men i första hand beroende på att den inte fick igenom sin budget över huvud taget. Det blev som bekant de borgerliga som kom att styra finanserna även under 2015, efter det gäller Decemberöverenskommelsen.
När regeringen nu kan lägga en alldeles egen budget överraskar den med att öka trossamfundsstödet, till en nivå som matchar Alliansens, nämligen på 92 miljoner.
För att spetsa till det: Förra året ansåg regeringen att 2018 skulle samfunden klara sig utmärkt med 45 miljoner. Nu anser samma regering att de behöver dubbelt så mycket 2018.
Vad var det som hände? Varför denna plötsliga omvärdering av samfundens betydelse?
Alice Bah Kuhnke antyder i intervju här intill att verkligheten har förändrats, därför måste stödet ökas. Visst har kyrkor och andra ideella organisationer kommit i fokus till exempel under flyktingkrisen. Men varken det eller annat ideellt arbete är något som plötsligt har uppstått. Det har möjligen fått mer uppmärksamhet.
Är apologetik nödvändigt idag?
- Ronny Almroth i Världen idag - "Nutidsmänniskan söker inte först och främst Gud. Hon söker svar på livets stora frågor om livets mening och orsak.
Att mänskligheten famlar i mörkret är inget nytt. Redan i Edens lustgård påbörjades en demonisering av den kristna gudsbilden.
I en tid då vi kristna i Sverige befinner oss i en superindividualistisk, liberalteologisk och framförallt en sekulariserad kristenhet, bör ingen förvånas över att några få procent av Sveriges befolkning regelbundet besöker en gudstjänst.
Vi ser samtidigt i samhället hur den sekulariserade nutidsmänniskan diagnostiseras mentalt i vårt samhälle. Innerstadseliten distanserar sig från ogenomtänkt, kristen tro i det offentliga rummet. Religionen sägs vara en privatsak och uppfattas som fullständigt irrationell.
Medlemssiffrorna i kyrkorna, nationellt sett, befinner sig på reträtt och kyrkan tar till med en rad olika metoder för att bjuda in både den sekulära och kristna människan i sitt sammanhang."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar