Nyhetsflödet lördag den 8 december

Evangeliet en ofrånkomlig stötesten
- Anna Sophia Bonde i Kyrkans Tidning - "Vad är det vi ska ge Caesar och vad är det som är förbehållet Gud? Frågans betydelse blir sällan så tydlig som i diskussionen om skolavslutningarna.
De flesta känner instinktivt att någonstans går det en gräns, men var? Är det alls möjligt att enas kring var gränsen ska gå? Det är välkommet att biskopsmötet nu uppmärksammar frågan och jag är glad åt att till exempel Antje Jackelén och Martin Modéus gått ut i debattartiklar och påtalat de smått absurda följder Skolverkets direktiv får, om kyrkan går dem till mötes.
 Svenska kyrkan har härmed fått känna en västanfläkt av det som kyrkor i många andra länder ständigt lever med, nämligen att evangeliet är en stötesten och en ofrånkomlig sådan. Vi reagerar yrvaket, efter så många års privilegier, nästan som en bortskämd överklassflicka som får reda på att familjeföretaget gått i konkurs.  För första gången i sitt liv står hon inför friheten och märker att den innebär både hot och möjlighet."

Skolverkets dekret är historielöst
- Lars Adaktusson i Metro - "Skolverkets dekret om skolavslutningar i kyrkan är uppseendeväckande därför att det är historielöst, men också därför att ledningen för ett statligt verk anser sig ha befogenhet att besluta om vad som får sägas i kyrkorna.
När Skolverket förbjuder religiösa inslag innebär det att den faktiska kopplingen mellan kristen tro och luciafirande, adventsljus och julpsalmer helt enkelt rationaliseras bort. Sorglöst begränsas den grundlagsfästa yttrandefriheten för präster och kyrkoledare."

Religionsfrihet är avgörande
- Stefan Gustavsson i Världen idag - "I Sverige gillar vi att vara bäst i världen. Vi är världens mest jämlika land, vi har världens mest utbyggda välfärd, vi accepterar världens högsta skatteuttag, vi borde ha världens bästa skola ... Vår självbild säger att vi är mer demokratiska, fördomsfria och toleranta än de flesta andra nationer.
Hur bra är vi på religionsfrihet?
Med Uppsala mötes beslut 1593 fick Sverige statskyrka, en statskyrka som bestod i mer än 400 år och som i tider försökte styra det religiösa livet med järnhand.
När de pietistiska väckelserna bröt fram infördes 1726 konventikelplakatet, som innebar ett förbud mot bönemöten och gudstjänster i hemmet (med undantag för familjeandakter). Lagen var hård. Den som blev påkommen med att arrangera religiösa sammankomster utanför statskyrkans kontroll fick böta 100 daler första gången, fyra hundra daler samt 14 dagars fängelse på vatten och bröd den andra gången och två års fängelse följt av utvisning ur landet den tredje gången."

Når Gud synes langt borte

- Jostein Nielsen blogg - "Den vanligste feilen jeg kan gjøre i min tilbedelse, er å søke opplevelsen i stedet for å søke Gud. Fokus endres da fra ham til meg og følelsene kan bli en parameter for min vurdering av om Gud er nær eller ikke. Dersom han ikke ”oppleves nær”, kan det igjen påvirke troen min. Tro handler ikke om følelser, men om lydighet til hans ord. Han har lovet å være nær. Da må det være utgangpunktet for min tilbedelse av ham. Akkurat nå mens jeg skriver dette, akkurat nå mens du leser dette, er han nær!"