”Vid ställningstaganden i frågor som rör assisterad befruktning måste det alltid ske en avvägning mellan olika intressen, varvid principen om barnets bästa bör tillmätas en särskild vikt. Samhället har i dessa fall ett särskilt ansvar för att bevaka och tillvarata det blivande barnets intressen.
Huvudregeln bör även fortsättningsvis vara att ett barn ska ha rätt till två föräldrar och dessutom garanteras två rättsliga föräldrar redan från födseln. En reglering om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor bör således betraktas som ett undantag från det som annars gäller.”
Denna brist understryks i det särskilda yttrande som Jenny Munkelt tillfogat utredningen:
”Utgångspunkten för utredningens uppdrag är vuxnas önskan att få barn vilket innebär att principen om barnets bästa är särskilt viktig att beakta.
Det är därför otillfredsställande att de förändringar som föreslås i utredningen saknar en djupare belysning av konsekvenserna på kort och lång sikt för barnet ur ett barnrättsperspektiv.”
Den kalla logiken bakom en raketattack
Bakgrunden till attacken är enligt den londonbaserade tidningen Asharq Al-Awsat en maktkamp inom Islamiska jihad. Terroristorganisationen finansieras helt av Iran, men den senaste tiden har relationen svalnat avsevärt pga Islamiska jihads ovilja att fördöma den saudiarabienledda militäroffensiven i Yemen. Islamiska jihads medlemmar ska därför inte ha fått ut någon lön på tre månader. Istället uppges Iran nu finansiera gruppen as-Sabirin, som brutit sig ur Islamiska jihad och som leds av en av terroristorganisationens tidigare befäl. Det är ännu oklart vilken av de två rivaliserande fraktionerna som låg bakom gårdagens raketattack, men det tycks alltså stå klart att attacken främst var ett uttryck för en intern maktkamp."
Korstågens blodiga bakgrund
Under senare tid, i spåren av blodiga avrättningar och terrordåd inte endast i Mellersta Östern och Afrika, utan även i Paris och Köpenhamn, har en livlig offentlig diskussion förts kring våldsanvändning inom religioner, främst inom islam. I samband med detta ställs frågan om kristenheten i väst bär på en kollektiv skuld till islam och därmed till Mellanösterns muslimer? För några år sedan kunde man till minnet av första korståget beskåda något som benämndes som en "försoningsvandring" från Tyskland till Jerusalem, där deltagarna bar tröjor med en text på arabiska, som i översättning löd: "Jag ber om ursäkt". Startade rentav problemen mellan kristna och muslimer, mellan väst och öst, i och med korstågen? Många i väst svarar nästan reflexmässigt "Ja" på den frågan och bidrar därigenom till vad som skulle kunna beskrivas som ett skuldbeläggningssyndrom i väst....
När det gäller bruket av våld kan nämnas att Muhammed (570-632) själv, enligt muslimsk historieskrivning, ledde och deltog i nitton väpnade aktioner. I sitt avskedtal förklarade han att han "var beordrad att bekämpa alla människor till dess de säger: 'Det finns ingen gud utom Allah´", något som några menar är en hållning som överensstämmer med den i sammanhanget ofta diskuterade i en sen sura, Sura 9:5 i Koranen (... ni skall döda avgudadyrkarna, var än ni träffar på dem ... Men om de visar ånger och [villighet att] förrätta bönen och betala allmoseskatten, lämna dem då i fred ...").
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar