Nyhetsflödet påskafton lördag den 19 april

Frikyrkan historiskt förankrad
- Barnabasbloggen - "Peter Halldorf skriver i sin artikel att den svenska frikyrklighetens förgrundsgestalter inte hade för avsikt att bilda nya kyrkor, utan bara ville förnya den Svenska kyrkan. Det stämmer inte alls. Den svenska frikyrkans pionjärer var baptister och de hade en helt annan vision. Deras vision var inte att förnya den institutionella kyrkan, utan att återupprätta den nytestamentliga församlingen. De menade att allt som är nödvändigt för att bygga församlingar finns i Bibeln och att de historiska kyrkorna hade lämnat Nya testamentets enkla församlingsordning och infört praktiker och traditioner som stod i strid med Skriften. Speciellt kritiska var de till statskyrkosystemet och folkkyrkotanken, det vill säga att kyrkan stod i förbund med staten och att hela folket räknades som medlemmar. Det var övertygelsen om den fria församlingen som bar baptistpionjärer som F.O. Nilsson och Anders Wiberg. De ville grunda församlingar som var fria från staten och där medlemskapet var frivilligt och grundat på en personlig tro. De hade en teologisk övertygelse om församlingens väsen och den hade de fått från Bibeln och från den frikyrkliga traditionen. När frikyrkorörelsen kom till Sverige i mitten på 1800-talet var den nämligen ingen nyhet."

Har samvetsfrihet bara med religionsfrihet att göra?
- Bengts Blogg - "Om vi gör samvetsfrihetsfrågan vid abort och dödshjälp till enbart en religionsfrihetsfråga reducerar vi dess signifikans som varande en fråga som hör hemma inom allmänmänsklig etik och moral. Man hamnar man i den absurda situationen att en mans vägran att skaka hand med en kvinna och vägran at medverka till att ta ett ofött barn av daga jämställs, som om inte frågan om att döda ett foster inte hade större moralisk signifikans än att vägra ta någon i hand."

Vetekornskärlek
- Sven Nilsson i Hemmets Vän . "När vi tjänar varandra, tas det alltid något ur vårt eget liv. I den meningen dör vi lite grann!  När Jesus uppmanar oss  att  ”hata  vårt  liv  i denna världen” menar han inte att vi skall ge det till spillo. Det skall tjäna till att vi bär mycken frukt. Förlorandet av vårt liv förverkligas genom att vi betjänar varandra.
Om vi anknyter till bilden av vetekornet, skulle vi kunna uttrycka saken så här. Vetekornet kan välja att ”förverkliga sig själv”, det vill säga avstå från ”att falla i jorden och dö”.  I så fall kan det aldrig bli något annat eller någonting mer än ett ”ensamt korn”.  Den andra möjligheten är att ”förverkliga sitt liv”, det vill säga förverkliga sin inneboende potential av livskraft.  Men det senare går ovillkorligen den undre vägen – endast om det faller i jorden och dör, bär det rik frukt.
Se där vårt val: Att förverkliga sig själv eller att förverkliga sitt liv!
Kärleksgärningar har uppståndelseliv."