Det finns artiklar man läser i tidningen, och sedan går de förbi, som om ingenting hade passerat. Uppriktigt talat är många av den dimensionen. Det kan låta hårt, eftersom ingen någonsin vill lägga ner tid och kraft på att skriva en artikel som inte märks. Men ändå passerar många enbart som just så. Mera som läte än som tanke. Sedan finns det artiklar man river ut, viker ihop, sparar för framtiden.
Eli Göndör, filosofie doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet och gästkrönikör på denna ledarsida, är en av dem man gärna river ut, viker ihop, och sparar. Nu senast såg jag att han skrev en sådan artikel i tidningen Dagens Samhälle (nr 27 2015) med rubriken Svenska kyrkan likgiltig när kristna utrotas i Mellanöstern.
Överingressen i artikeln lyder: ”Det engagemang som Svenska kyrkan visat för kristna palestiniers utsatthet har bytts ut mot likgiltighet inför den etniska rensningen av kristna i Irak och Syrien. I dessa länder är det främst muslimer som står för övergreppen, vilket uppenbarligen räcker för att Svenska kyrkan ska rikta blicken åt klimat- och miljöfrågor i stället.”
- Per Ewert i Världen idag - "Historiska jämförelser ger ofta en viktig belysning av den egna tiden. Speciellt om den historiska insikten också kan omvandlas i praktisk handling – vilket inte alltid är det enklaste.
Vår tid ser en militär konflikt av fruktansvärda mått i Syrien och Irak, med förgreningar även till andra länder. Vissa bedömare menar att det som nu sker kanske bara är inledningsfasen på ett större regionalt storkrig mellan shiitiska och sunnimuslimska grupper. De diaboliska inslag som ingår i Islamiska statens krigföring överstiger dock allt som 2000-talsmänniskan sett. Alla inser att IS behöver stoppas, men alla svävar ännu i ovisshet om hur det ska ske. Och framför allt om vem som ska göra jobbet.
Ingen muslimsk eller västerländsk stat har hittills varit beredd att ta på sig ledartröjan för en insats som skulle befria världen från Islamiska staten och dess exempellösa förgörelse av civilbefolkning och kulturella skatter. Ett förfärande exempel på detta kombinerade hat kom häromdagen, då den 82-årige Khaled al-Asaad, som sedan över 50 år varit arkeologisk chef för den antika staden Palmyra, halshöggs och hans kropp hängdes upp på en påle.
Enskilda angrepp mot IS görs, och sådana nålstick orsakar dem ett visst obehag. USA har gett luftunderstöd till kurdiska grupper som bekämpar Islamiska staten. Turkiet har å sin sida också gjort enskilda bombräder mot IS, men har samtidigt också angripit kurdiska mål. Stridstaktiken är sålunda annat än samordnad, och den är definitivt inte nog för att slå ut IS."
Kyrkan – 2000-årig integrationsaktör
- Jacob Rudolfsson i Hemmets Vän - "I en ny rapport från tankesmedjan Timbro lyfts församlingars betydelse för integrationsarbetet i svenska förorter fram. Med utgångspunkt i den debatt som förs kring det öppna samhällets villkor finns det en ofta outtalad uppfattning om att människors grundläggande övertygelser är ett hinder för att integreras in i majoritetssamhället. Religionsutövning ses inte sällan som ett hot mot integrationen. Men rapporten, som skrivits av Torbjörn Elensky, pekar snarare åt de andra hållet:
”Religionen skapar en social och psykologisk trygghet för den nyanlände, en buffertzon mellan det invanda och det nya, och i de goda exemplen en bro till de svåråtkomliga sammanhang som är nödvändiga för den goda integrationen: arbetsmarknad, språkgemenskap, socialt umgänge, fritidsverksamheter.”
Ett av de goda exemplen som lyfts fram är Pingstkyrkan i Stockholmsförorten Bredäng: ”Jag får intrycket att denna församling är en aktiv och positiv kraft för integration och ett bra exempel på hur en öppen församling på en given ort kan skapa gemenskap bortom etniska, kulturella och språkliga skillnader.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar