Dagens Nyheter

5 aug. 2015

Nyhetsflödet onsdag den 5 augusti

Så har Svenska kyrkans syn på homosexuella relationer förändrats
- Världen idag - "I dagarna har Svenska kyrkan varit en självklar del av Pridefestivalen under rubriken "Störst av allt är kärleken". Förändringen är total sedan 1951 då biskoparna i ett brev menade att: "Den som utövar homosexuella handlingar bryter mot Guds bud".
I biskopsbrevet 1951 stödjer biskoparna att staten nyligen avkriminaliserat homosexualitet. Men man avfärdar tydligt varje sexuell förbindelse utanför det heterosexuella äktenskapet.
1972 tillsatte Biskopsmötet en utredning för att redovisa kyrkans inställning till homosexuella. I boken De homosexuella och kyrkan (1974) finns en genomgående hållning som sedan ska växa under åren; man gör skillnad på en "genuin, i personlighetskärnan fast förankrad homosexualitet, och andra former av homosexualitet".
Man menar att det som Bibeln fördömer i själva verket är "sexuella avarter" och inte "genuin homosexualitet". Trots teologiskt motstånd väljer nu Svenska kyrkan att "bejaka en varaktig, homosexuell gemenskap, byggd på kärlek och vilja till varaktig trohet".
Men, även de som står bakom detta inom Svenska kyrkan, är vid den här tiden tydliga med att det handlar om en samlevnadsform som inte kan likställas med äktenskapet mellan man och kvinna.
1988 föreslås det i kyrkomötet att ett förslag till kyrklig välsignelseakt för homosexuella par ska tas fram. En utredning tillsätts och rapporten blir färdig 1994.
Året efter träder lagen om registrerat partnerskap i kraft i Sverige och Svenska kyrkan tar ställning för att man inte ska framföra att homosexuellt partnerskap är moraliskt orätt, utan att det ska bejakas.
Biskopsmötet ger också anvisningar om hur man håller en förbön för ett ingått partnerskap. I slutet av 90-talet fortgår debatten om att förbönen ska utvecklas till mer av en välsignelseakt av samkönade par. 2005 fattas formellt beslut om "kyrklig akt för välsignelse över registrerat partnerskap".


HBTQ-flodvågen drar med sig KD

- Elisabeth Sandlund i Dagen - "Ingen vill råka ut för att stämplas som homofob.
Ännu på måndagen fladdrade regnbågsflaggorna på vissa av Stockholms bussar. Under några sommardagar har Prideveckan inneburit att HBTQ-frågorna stått i centrum. Politikerna har tävlat om att visa framfötterna. Sjukhuspersonal har bytt ut sina trista namnskyltar mot regnbågsfärgade dito och prytt sig med knappar, producerade av Vårdförbundet, som proklamerar att de ger vård åt alla, ”vem du än älskar”. Bibliotek, vårdcentraler och andra har betonat vikten av att vara HBTQ-certifierade så att avnämarna ska få bästa möjliga bemötande.
Självfallet ska ingen behandlas illa på grund av sin sexuella läggning. Men kanske är det läge att ta Svenska evangeliska alliansens aprilskämt på allvar och börja arbeta även för en ORKP-certifiering (ORKP = ortodoxa, romersk-katolska och protestantpersoner)?
Eller för en religionscertifiering så att inte bara kristna utan också muslimer och andra troende kan lita på att vårdpersonalen känner till vilka konsekvenser respektive religion medför och biblioteken ser till att hyllorna är välfyllda med böcker och tidningar med religiöst innehåll?"


Antiklimax KD och Ebba Busch Thor
- Tommy Dahlman i Inbick - "Behövs KD i riksdagen? Och i så fall varför? Har priset att få vara med något tak?  Varför ska kristna, och i synnerhet de väckelsekristna, år efter år efter år av plikt och dåligt samvete rösta på KD? Betyder de väckelsekristnas bibliska och välgrundade argument i fråga om moral och etik något? Ska dessa människor inte blanda sig i politikens innehåll utan bara blint och lojalt rösta på ett parti som råkar ha ett K i sitt varumärke?
Jag är väl medveten om att denna artikel kan väcka etablerade politiker till vrede och indignation, men denna ilska kan i alla fall inte vara ett utslag av panik att förlora röster. Det har nämligen varit vardagen för partiet sedan 1998. Det har aldrig varit en vettigare tid för kristna att fundera på vad ett alternativ till KD skulle kunna vara än nu.
Vi kan inte längre rösta genom våra förfäders vanor. Inte heller av dåligt samvete. Det är en ny tid, med nya politiker och nya agendor. Ska en väckelsekristen person fortsätta att rösta så måste sanktionen från himlen fortfarande betyda något. Vi behöver inte ett parti vars existens bygger på att röstfiska. Sverige behöver profetiska stämmor med tyngd och som ger förvärldsligade och avtrubbade samveten en match, även i de politiska talarstolarna."


Per Arne Dahls selvmotsigelser - Jon Kvalbein i Dagen - Les mer HER.


Holy Ground - The Only Way to Become Holy - David Wilkerson (jan 1998) - Read HERE.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar