- Olof Edsinger i Världen idag - " Bibelns undervisning om den yttersta tiden är en ständig utmaning för oss kristna. Under delar av kyrkans historia är det helt klart så att texterna om detta har lyfts fram på fel sätt. Spekulativa utläggningar, för att inte tala om tvärsäkra uttalanden om tider och stunder, har fått stora delar av Kristi kropp att dra öronen åt sig.
Andra tider är det raka motsatsen som har gällt. Talet om den yttersta tiden har tystnat och tvärsäkerheten har ersatts av ett lika kompakt ointresse. Jag är knappast den ende som gör bedömningen att svensk kristenhet av i dag befinner sig närmare det senare diket än det förra.
Det kusliga med detta är att det låga engagemanget i sig faktiskt kan ses som ett tidens tecken. Gång på gång uppmanas vi nämligen i Skriften att vara på vår vakt. Som Jesus själv uttrycker det i sitt stora tal om tidens slut: "Var därför beredda också ni, för i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen" (Matteusevangeliet 24:44)."
Charta Oecumenica och målet med ekumenik
- Christian Mölk i Inblick - "De senaste dagarna har jag varit involverad i diskutioner om ekumenik, religionsdialog och synkretism. Både bloggen Aletheia och tidningen Världen Idag uppmärksammade min korrespondens med Peter Halldorf om huruvida Maria är viktigare än Bibeln eller inte. Jag har även skrivit på min egen blogg om de svenskkyrkliga Stockholmsprästerna som inte längre tror att Jesus är den enda vägen till Gud. Är alla dessa märkliga uttalanden en slump? Finns det något samband?
Sen ett antal år tillbaka pågår det en ekumenisk rörelse i Sverige som försöker föra olika samfund närmare varandra. Jag är rent generellt mycket positiv till detta eftersom det ger oss möjlighet att mötas, lyssna på varandra och framföra synpunkter.
Men det finns också sådant jag som pingstpastor är tveksam inför. Ekumeniken får inte leda till att vi förlorar de landvinningar vi har gjort. Reformatorerna fick kämpa för sin tro på Bibeln och nåden allena. Baptisterna fick på 1800-talet kämpa för sin tro på troendedopet och rätten att samlas till församling. Osv, osv.
Det finns ett mycket intressant dokument Sveriges Kristna Råd lanserat för att ge riktlinjer för hur ekumeniken i Sverige bör skötas, ett dokument som fått namnet "Charta Oecumenica". I dessa tider av ekumeniska samtal och dialog mellan religioner kan det vara intressant att lyfta fram några anmärkningsvärda citat från detta dokument, eftersom det skapar en förståelse till varför vi ser så mycket märkliga uttalanden nu för tiden."
Historisk demens?
- Per Danielsson i Hemmets Vän - "Ett märkligt tunnelseende har drabbat Svenska kyrkan kring förföljelsen av kristna i Mellanöstern och andra delar av världen. Det menar religionsforskaren Eli Göndör i tidningen Dagens Samhälle. Engagemanget för kristna palestiniers utsatthet byts mot likgiltighet för hur kristna drivs från sina hem och kyrkor i Irak och Syrien. Tystnaden kan mycket väl bero på att det huvudsakligen är muslimer som utför de grymma dåden mot kristna i Mellanöstern, menar han....
När historiens strålkastare lyser på den ofta kompakta tystnaden i Sverige och andra europeiska länder för Hitlers judeutrotning under andra världskriget så förfasas vi idag. Hur kunde den tidens svenskar tiga? Nu upprepas samma sak, att en annan ideologi står för vidrigheterna. Tystnaden är oftast lika påtaglig. Har vi drabbats av historisk demens?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar